Helgen i Algonquin Provincial Park

Allmänt / Permalink / 1
Förra fredagen packade vi in oss och lämnade Kingston i den här bilen, en Wolkswagen Jetta. När man hyr bil hos Avis här så har de särskilda regler för om alla är under 25, bl.a. får man bara ha en förare. Fyra av oss fem har körkort och alla kunde tänka sig att köra, så vi avgjorde det helt enkelt på vem som haft körkort längst och då blev det jag. Här vet de knappt vad manuellt heter, så något annat än automat var inte riktigt ett alternativ. Eftersom jag aldrig kört automat längre än fem minuter innan så var jag lite nervös. Men efter ca. 60 mils körning under helgen så kan jag intyga att det är precis som alla säger; att när man väl har satt sig i en automat så vill man aldrig byta tillbaka till manuellt igen. Det kändes också tryggt att köra Wolkswagen och vi kände oss som patriotiska européer när vi slapp någon stort nordamerikanskt vrålåk. Sportig va?!
 
 
Redo! Vi jobbade trångt men mysigt. 
 
 
 
Sedan rullade vi mot första nattens stopp i Bancroft, ungefär 2 timmar från Kingston. Såhär såg det ut mesta delen av vägen så fort vi kommit av highway 401 - raka vägar och skog, skog och skog.
 
 
 
När vi kom fram började vi med att sätta upp tälten innan det hunnit bli helt mörkt och sedan var det på med pannlamporna och fixa mat. Fredagsmiddagen blev tacos! 
 
 
Efter maten kröp vi in i tälten och somnade sedan vid halv elva. På lördagen vaknade vi upp till en något kylig morgon med strålande sol. Såhär fint var det vid den lilla sjön.
 
 
Några tappra själar som fortfarande kampar i slutet av september.
 
 
Det fanns både toaletter och duschar i det här söta lilla huset så vi passade på att utnyttja det.
 
 
Redo att åka mot Algonquin.
 
 
Sedan körde vi ungefär 1,5 timmar till på nästan tomma vägar genom skogslandskap och lyssnade på 97,7 Mouse FM, den enda fungerande radiokanalen.
 
 
 
 
Sedan kom vi fram till Algonquin Outfitters där vi hade hyrt våra kanoter. Man parkerar sin bil och utgår därifrån och sedan paddlar man till olika campingplatser på öar runt om i Lake Openogo och slår sig ner på första bästa, lediga ställe. Först till kvarn gäller. Vi var även tvungna att ha ett parkerings- och campingtillstånd för att vistas i parken.
 
 
 
 
 
Vi packade i alla våra grejer i två kanoter och började paddla. Sofie, Chloé och jag tog tremanna-kanoten.
 
 
Monika och Sophie!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Efter några timmars paddlande stannade vi för lunch på en av de markerade campingplatserna och planerade eftermiddagens rutt.
 
 
 
Efter ytterligare någon timmes paddling på jakt efter en ledig campingplats gick vi i land här, på en egen liten ö.
 
 
Vi var glada över att kunna sätta upp tälten i dagsljus den här gången.
 
 
Sedan började vi med maten i "köket" - korvgryta! 
 
 
Vi avnjöt middagen på öns västra sida för att se soldengången.
 
 
Fantastiskt!
 
 
När solen försvunnit gjorde vi upp elden och åt efterrätt. Självklart blev det grillade marsmallows! Men som van campare så introducerade Monika oss till s'mores, vilket är två kex med choklad och en grillad marsmallow i mitten, precis lagom varm så att cholkaden smälter snabbt. Det var yummie!
 
 
 
När vi vaknade på söndagsmorgonen gick vi över till öns östra sida för att njuta av solen. 
 
 
 
Sedan lagade vi pannkakor till frukost!
 
 
Vid 11 var vi redo att lämna vår lilla ö, så vi packade ner oss i kanoterna igen för att börja paddla tillbaka.
 
 
Hejdå ön!
 
 
Det var rätt blåsigt på söndagen så vi fick kämpa lite mer med motvind delar av vägen, men vi klagade inte för det - vi hade ju solen!
 
 
Efter ungefär 2 timmar började vi närma oss Algonquin Outfitters. Vi stannade för lunch på den här lilla stranden.
 
 
 
 
 
När vi kommit tillbaka, lämnat in kanoterna, betalat och sett en japansk kille välta med sin kajak en meter från bryggan och få se sin mobil och sina glasögon sjunka, kände vi att vi var värda hemmagjord glass innan det var dags att sätta oss i bilen.
 
 
Bästa campingsällskapet!
 
 
 
Halvvägs tillbaka i Kingston hittade vi en riktig håla, Madoc. Där fanns i alla fall en pub där vi kunde äta middag. Det kan ju vara något av det bästa med roadtrips, att bara stanna på sådana sällen som man aldrig skulle sett annars.
 
 
Tack gänget för en fantastisk helg!
 
#1 - - Anonym:

Vilka friluftstjejer och vilken fin natur. Skall bli kul att uppleva detta om en vecka! Häls Mamma o Pappa

Svar: Ja, snart ses vi! Puss!
llifestylekorsika.blogg.se

Till top